Jag har ju tidigare sågat alla kärringar på den här bloggen - med all rätt. Idag känner jag mig nödgad att även snöra en fot mot skrevet på alla gamla elaka gubbar som finns.
Jag brukar se mig själv som en rätt stor humanist, brukar försöka tänka att "den här människan har nog en dålig dag eller kanske dålig mage". Men ibland går det bara inte.
Idag när jag var på ett av stans caféer med några vänner så sprang en gubbe nästan över min kompis med barnvagn. Mycket irriterad över att hon stod där och tog plats. Det fanns för övrigt hur mycket plats som helst för honom att gå runt. Lite irritation.
När vi senare går mot vårt bord passerar vi två gubbar i full fart att högt och ljudligt diskutera vad man ska göra med "negerdjävlarna" - som kommer direkt från den mörkaste djungeln. Det är sant, dom sa så. Jag orkade inte höra vad de sa mer men jag hann se deras självgoda leenden. Mer irritation.
Efter ett kort och ganska slött arbetspass skulle jag plocka upp lite mjölk och kanel på ica. Då kom en gubbe och ställde sig bakom mig och tryckte sin korg i min rygg. Han hade tydligen bråttom nå djäääävulskt. Det hjälpte inte att jag försökte smyga framåt till jag nästan luktade på den framför mig eller att jag vände mig om och glodde på honom. Han låtsades bara som om jag inte fanns. Maximal irritation.
När jag trots allt får lägga upp mina varor på bandet så tänker jag att jag ska vara tillmötesgående (god uppfostran?) och lägga dit en pinne, så gubbjäveln slipper. Då väntar han ändå med att lägga upp sina varor till jag har betalt för mina...
Allvarligt. Det borde få vara ute mellan 8 på förmiddagen och kanske fram till lunch. Sen kan de gå hem och sura och vara ignoranta bäst de vill. De tänker nog sällan på att de är de unga mammorna, negerdjävlarna och sånna som jag som ska byta blöjor, mata och betala skatt åt dem sen när de inte orkar vara bland folk och sura längre. Helvete.
1 kommentar:
Du är ju bara för kul...
...fast jag håller med dig i allt!
Skicka en kommentar