Min fyraåring förklarade idag helt frankt för mig att varför man numera inte kan hitta Bolibompa i programtablån är för att de har bytt kanal. "Men de är lungt mamma, vi hittar den på webben" Och det gör hon också...loggar in på rätt användare på datorn, surfar fram på svt:s barnsportal som om hon aldrig gjort annat. Jag blir stressad.
Så tänker jag som vanligt på framtiden, hur ska det bli för de som är små nu? Kommer de att kunna slå i telefonkatalog? Nä, dom kommer att skratta sig dubbelvikta när vi berättar om hur vi ringde överallt för att få veta minsta sak - på hemtelefonen. De kommer, precis som de som är i tonåren nu få något skrämt i blicken när vi berättar om tiden då mobilen inte fanns. Då man var tvungen att stämma träff med folk och sedan lita på att de dök upp. Våra barn kommer aldrig att få veta de små fördelarna med att inte kunna bli nådd jämt. Oj, jag missade bussen (måste stanna två timmar till) oj, jag glömde klockan hemma, tiden gick såååå fort...eller hur.
På den tiden var jag inte stressad.
Och som vanligt när jag tänker på framtiden så måste jag ju oroa mig lite också. För jag vet när våra barn kommer att bli stressade - om www krashar. Det blir ju en hel världsbild som försvinner...hela generationer som kommer att stå handlingsförlamade. Då är de tur att vi som levde på stenåldern kan leta fram ett nummer manuellt, chansa på en öppettid och köpa grejer ur prylbörsen i lördagstidningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar